2020-05-05

macOS ökar, Linux står still och Windows krymper på skrivbordet

Ett stående skämt i teknikkretsar är hur varje år är Linuxdesktopens år, men det verkar inte inträffa i år heller. Apples Mac-datorer har däremot vuxit på marknaden över det senaste året, åtminstone om man ska tro webbsajten Statcounter:

Det intressanta är att det finns webbsajter som citerat siffrorna från denna rapport som att macOS och Linux ökar och Windows 10 minskar sin marknadsandel bland skrivbordsanvändarna, men i själva verket är det både Linux och Windows 10 som tappar, medan macOS ökar. Linux går från 1,71 procent av användarna till 1,61 procent mellan mars och april detta år, medan macOS ökar från 18,3 procent till 18,9 procent under samma tidsperiod.

Det finns lögn, förbannad lögn och statistik och givetvis är en halv procent inte så vansinnigt mycket för Apple att jubla över men det är ändock en ökning. Ser man ökningen för macOS utslaget på ett helt år så har plattformen vuxit från 14 procent till närmare 18,9 procent, och det är verkligen inte fy skam. Ser man siffrorna för Linux utslaget på samma tidsperiod har plattformen gått från 1,63 procent till 1,61 procent vilket får anses vara inom felmarginalen.

- - -
2020-05-03

Din ARMa Mac

Ännu ett CPU-byte på gång i din Mac? När vi hade den här diskussionen förra gången var året 2003-2004 och ryktena blev allt starkare i takt med att Apple inte presenterade en PowerBook-dator med en G5-processor. 2005 hände det till slut och få som var med då glömmer chocken som trots alla rykten, och trots att Apple publicerat kärnan i Mac OS X, Darwin, samt en bunt tillhörande mjukvaror för både PowerPC- och x86-arkitekturerna i flera år innan bytet faktiskt ägde rum. Apple hade ledsnat på IBM som var företaget som utvecklade, tillverkade och levererade det Apple kallade G3, G4 och G5-processorn. IBM hade inget som helst intresse av att lägga miljoner, eller möjligen miljarder, dollar på att utveckla en “G5”-processor som fungerade i en bärbar dator med tanke på att Apples totala marknadsandel för alla deras datormodeller då låg på 3-4 procent globalt sett.

Apple var helt enkelt en för liten kund för att IBM skulle orka bry sig. Apple gjorde således vad de gjort under hela sin livstid: de tog saken i egna händer och ville bestämma sitt eget öde istället för att låta IBM diktera vilka produkter Apple kunde och inte kunde sälja. Samma problem hade Apple när de 1993-94 gick från Motorola till PowerPC: framtiden för processorarkitekturen såg inte tillräckligt bra ut.

Det var alltså 15 år sedan bytet till x86-arkitekturen skedde och det började i maklig takt med en “hackintosh” där ett moderkort med en Pentium 4-processor, lite minne och annat som smackats in i ett PowerMac G5-chassi och som i praktiken hyrdes ut till registrerade utvecklare för 999 dollar. Först i januari 2006 lanserades de första datorerna med de nya Core Duo-processorerna från Intel, en 15-tums Macbook Pro och en iMac.

För de som köpt en PowerBook G4 eller PowerMac G5 kom kanske inte helt lägligt och andrahandsvärdet för en PowerPC-baserad Mac rasade givetvis, men det var ett byte som var helt nödvändigt för att Apple skulle kunna fortsätta utveckla sina datorprodukter och, på sätt och vis, överleva. Det är viktigt att komma ihåg att detta var två år innan iPhone presenterades och 2,5 år innan iPhone började säljas, och kanske tre år innan iPhone började bli den storsäljare som Apple kunde luta sig mot. Givetvis sålde Apple tonvis med iPod på den tiden men de genererade inte alls samma intäkter som iPhone kom att göra.

Det passar bra att nämna iPhone för det var där Apples arbete med ARM började. Den första iPhone-modellen från 2007 innehöll nämligen en ARM-processor, en 412 MHz 90 nanometers ARM11-processor med en kärna och en separat grafikkrets av modell PowerVR MBX Lite. Processorn tillverkades av Samsung åt Apple och det är intressant att lägga just 90 nanometer på minnet för det är en bra indikation på hur snabbt utvecklingen gått.

Varför man “mäter” processorerna i nanometer har inget att göra med hur stor processorn i sig är, även om en lägre storlek bidrar till att kunna göra processorerna fysiskt mindre. Antalet nanometer anger hur pass tätt man kan packa transistorer i en processor – ju tätare de sitter desto kortare väg måste signalerna färdas inne i processorn och ju fler processorkärnor, buffertminne och annat får plats på samma eller till och med mindre yta desto bättre. Utvecklingen har gått så pass snabbt sedan 2007 då Apple presenterade sin första iPhone att vi idag har Apples A13-kretsar som är baserade på sju nanometer.

A-processorerna

På 13 år har alltså Apple gått från att använda sig av processorer och grafikkretsar som i princip fanns på marknaden att köpa till att med A4-processorn slå ihop en processor och en grafikkrets och därefter accelerera utvecklingen av sina ARM-baserade processorer så pass mycket så att de är snabbare än de flesta Mac-modeller som går att köpa idag. Vill Apple bygga in funktioner för maskininlärning i sin processor och sedan bygga in funktioner för att använda detta i ett operativsystem kan de göra det och det ger företaget en enorm konkurrensfördel gentemot konkurrerande Android-baserade produkter som i mångt och mycket fortfarande befinner sig i samma situation som Apple gjorde för 13 år sedan: de får köpa vad som erbjuds av exempelvis Qualcomm. Det ska väl också tilläggas att det snackas om att Google nu ska göra “en Apple” och utveckla egna ARM-processorer för sina Nexus-mobiltelefoner, men det lär visa sig om och i så fall när detta blir verklighet.

Att Apple har ett enormt försprång gentemot konkurrenterna där deras A-processorer används (iPhone, iPad, Apple TV, Apple watch, och så vidare) råder det ingen tvekan om. På datorsidan befinner sig Apple däremot i ett prekärt läge, och de sitter där på grund av Intel. När Apple för femton år sedan valde att arbeta med Intel så var inte AMD ett särskilt stort hot gentemot Intel när det gällde 86-processorer. Idag är det som att vända på steken totalt – Intel har stått och stampat i utvecklingen av sina processorer i många år nu och har parallellt med att de putsat och polerat upp sina gamla processormodeller baserade på 14 nanometers-teknik valt att hoppa över tio nanometer och gå direkt till sju nanometer i sin tillverkning av nya processormodeller.

Problemet för Intel är att de i princip stått och stampat på samma plats i många år nu och utvecklingen inom ARM-tekniken som Intel för övrigt övergav år 2006 när de sålde sin XScale-processor till Marwell. Intel har alltså blivit omsprungna av en processorarkitektur de hade chansen att vara med och dominera marknaden med, och istället körde de vidare med x86-plattformen som, vilket ska sägas till Intels försvar, utvecklades enormt snabbt under 2000-talets första decennium. Med Intels processorer kunde Apple göra snabbare, kraftfullare och läckrare Mac-datorer och det syns onekligen i bolagets försäljningssiffror att övergången till Intel-plattformen var ett val som betalade sig relativt omgående:

Försäljningssiffor av Mac-datorer 1997 – 2019. Bild från MacPatric.

Intel körde helt enkelt fast i sin tekniska utveckling och Dell vet det, Lenovo vet det, HP vet det, Asus vet det och Apple vet det. Oavsett om man tillverkar bärbara datorer, stationära arbetsstationer eller servrar så har man helt enkelt fått vänta på att Intel ska leverera, och man fortsätter att få vänta ett tag till. ARM-processorerna gör exempelvis enorma framsteg inom den världen där man arbetar i datacenter med inte en server utan tusentals, där en minskning av energiåtgången med exempelvis 10 procent innebär stora besparingar varje år och där servrar med ARM-processorer 50-60 processorkärnor som drar 400 watt vid max belastning gör att även den mest härdade serveradministratör kan tänka sig att släppa greppet om sina Xeon-baserade servrar. Även där finns det dock utmaningar, och det är samma utmaningar som väntar Apple om de går över till ARM i sina datorer, men vi återkommer till det snart.

Med det är vi på samma plats i historien som vi var för 16-17 år sedan: Apple står vid ett vägval. Hålla fast vid sin nuvarande leverantör av processorer till sina Mac-datorer, eller hitta en bättre leverantör som dels kan leverera bra komponenter redan nu men också har en roadmap över kommande produkter fyra-fem år fram i tiden som ser lovande ut. Då var det IBM som petades, och nu ser det ut att bli Intel.

Hur en övergång till ARM i din Mac kan se ut

Att migrera över macOS till ARM är inget större problem för Apple. Sannolikt har de gjort det i flera år nu (Bloomberg hävdar att det pågått sedan 2018 i ett projekt kallat Kalamata. Mer om Bloomberg-artikeln nedan) och precis som med övergången till Intel har det givetvis skett i största hemlighet, även om Apple under flera år innan den officiella övergången till x86-plattformen publicerade källkod och binärfiler för Darwin, kärnan i Mac OS X, och tillhörande verktyg för x86-plattformen.

De senaste ryktena som cirkulerat via en artikel hos Bloomberg, skriven av Mark Gurman med flera, gör gällande att Apple kommer lansera sina första datorer med ARM-processorer under nästa år, 2021:

Taiwan Semiconductor Manufacturing Co., Apple’s partner for iPhone and iPad processors, will build the new Mac chips, said the people, who asked not to be identified discussing private product plans. The components will be based on a 5-nanometer production technique, the same size Apple will use in the next iPhones and iPad Pros, one of the people said. An Apple spokesman declined to comment, as did Intel and TSMC.

Vad kommer då sitta i dessa första Mac-datorer, som inte helt överraskande är bärbara Macbook-modeller. Bloomberg igen:

The first Mac processors will have eight high-performance cores, codenamed Firestorm, and at least four energy-efficient cores, known internally as Icestorm. Apple is exploring Mac processors with more than 12 cores for further in the future, the people said.

Redan här kan man tänka sig att Apple kommer ha åtta processorkärnor, men sannolikt är detta i själva verket sex processorkärnor och två kärnor som fungerar som ett inbyggt grafikkort. Tolv kärnor i en ARM-processor kan innebära åtta processorkärnor och fyra grafikkärnor, om jag skulle gissa, där den “enklare” modellen med totalt åtta kärnor kommer sitta i en motsvarighet till Macbook Air och en större processor med totalt tolv kärnor hamnar i en motsvarighet till Macbook pro. Hur en Mac pro kommer se ut kan man bara sia om – det är en rejäl arbetshäst som har gott om plats inuti och gott om kylning för att hantera bortåt 50-60 processorkärnor, och med tanke på att PCI Express redan finns i exempelvis servrar med ARM-processorer är det egentligen inget större problem att ta redan befintliga tillbehör som videokort och annat och utveckla nya drivrutiner för dem.

Den tekniska utmaningen är med andra ord inget problem för Apple. De har närmast total kontroll över sina plattformar sedan årtionden tillbaka och de vet hur man bygger tajt integrerade system. Genom köpet av Intels tillverkning och utveckling av modem för mobilkommunikation i iPhone och iPad har de också möjlighet att utvidga detta till wifi och därmed inte bara integrera allt detta i framtida Mac-datorer utan ytterligare stärka sin egen position och minska beroendet av tredjepartsleverantörer. På tal om tredjepartsleverantörer uppger Bloomberg i sin artikel att de nya processorerna för Mac-datorerna ska tillverkas i Taiwan av Taiwan Semiconductor Manufacturing, samma bolag som sedan tidigare tillverkar A-processorerna till iPad och iPhone.

Applikationerna är problemet

Gott så. Vad är då problemet? Svaret är mjukvara. Inte operativsystemet i form av macOS, utan i form av tredjepartsutvecklare och deras applikationer. Allt från Adobe och Microsoft till Omni Group och andra stora och små måste alla övertygas om att åtminstone delvis skriva om sina applikationer för ARM-plattformen. Givetvis är det egentligen ingen stor utmaning om man ser till enklare applikationer, och kanske är det inget problem att kompilera om Microsoft Office och Adobes Photoshop och Indesign för en ARM-baserad Mac givet att Apple själva tillhandahåller utvecklingsverktyg och ramverk men det är mer en fråga om dessa tillverkare tycker det är värt att lägga energi på att åstadkomma detta. Apple har historiskt sett blivit bitna i rumpan av både Adobe och Microsoft som båda var relativt långsamma när det gällde att portera över sina applikationer från gamla Mac OS till dåvarande Mac OS X, där Apples dåvarande vd Steve Jobs var minst sagt förbannad på i synnerhet Adobe när de öppet avfärdade Mac OS X under de första åren.

Jag nämnde drivrutiner innan och där kan Apple också gå på pumpen, dels när det gäller hårdvara som har några år på nacken men ändå fungerar med nuvarande versioner av macOS men också framtida tredjepartsprodukter i form av instickskort eller USB-ansluten hårdvara. Man kan förutsätta att Apple är redo för detta, eller gör som de gjort tidigare och kanske helt sonika dumpar USB 2.0 och satsar på USB 3.0 eller senare.

Om det stämmer att Apple hållit på med detta sedan 2018 så har projektet tre år på nacken redan nu. Det är inte omöjligt att Apple vid årets WWDC-konferens kommer presentera sina planer om ett skifte till ARM år 2021 och att utvecklarna därefter har 6-12 månader på sig att vara redo för den nya plattformen, troligen genom att kunna kompilera “feta binärer” där samma applikation kan installeras på Mac-datorer oavsett om de har en x86- eller ARM-processor inbyggt. Apple har ärvt det knepet genom köpet av NeXT då operativsystemet NeXTSTEP erbjöds för x86, Motorola, Sparc och HPPA-plattformarna och en utvecklare enkelt kunde kompilera in stöd för flera eller alla arkitekturer genom den dåvarande utvecklingsplattformen, NeXTSTEP Developer. När Apple gjorde detta möjligt under övergången mellan PowerPC och x86 kallades applikationerna “universala binärfiler”.

Ok, så små utvecklare kommer sannolikt haka på tåget till ARM-land, de stora kommer troligen också ansluta. Det finns bara ett frågetecken kvar som jag ser det: Mac App Store.

När Mac App Store lanserades så skrev jag följande i tidningen Macpro Magazine (januarinumret från år 2011) som jag då publicerade:

Jag ska villigt erkänna att jag är en aning skeptisk. Jag var det redan när Steve Jobs presenterade Mac App Store under Back to the Mac-presentationen förra året, och min skepsism handlar inte så mycket om att Apple gör vad de gör i sig, för de har gjort det oerhört bra med butikerna för iPhone och iPad. Men att göra det med Mac OS X är en helt annan sak. För att förklara detta bättre så ska jag rita upp ett par enkla exempel: säg att Apple om 2-3 år framåt i tiden bestämmer sig för att de vill se till att Mac-plattformen är lika säker som iOS-plattformen.

Kanske gör de som Apple ofta gör; förenklar, skär bort fettet och skapar ett mer enhetligt grässnitt där iOS och Mac OS X smälter samman än mer. Om ett par-tre år kommer gissar jag att Apple kommer att ha frågat sig varför det ska finnas två sätt att installera program i en Mac. Kanske har problemet med datorvirus slutligen drabbat Mac-plattformen och genom att se till att alla tredjepartsapplikationer som man kan installera på sin Mac går via Apples applikationsbutik kan Apple behålla kontrollen över Mac:en och se till att den är säker. Inga tredjepartsprogram från andra källor kan längre installeras, och vill du kunna göra det måste “jailbreaka” din Mac.

Jag hade fel om tidsrymden, och än så länge så har jag också haft fel om Apples intentioner när det gäller att låsa ute alla applikationer som inte säljs via Mac App Store. Däremot har Apple de senaste åren dragit åt tumskruvarna allt mer när det gäller Mac-applikationer som inte är kompilerade med ett utvecklarcertifikat som man kan få via Apples utvecklarprogram. Det går fortfarande att köra “osignerade” applikationer i macOS 10.15 “Catalina” men det har blivit allt svårare för var version som lanserats och det lär inte bli enklare. Kanske är övergången till ARM den tidpunkt då Apple slutligen bestämmer att alla tredjepartsapplikationer ska distribueras via Mac App Store? Å ena sidan skulle jag inte ha något emot det men å andra sidan är det ett enormt hårt slag mot projekt som exempelvis Homebrew, med flera. Ytterligare en uppsida för Apple är också att de inom några få år har slagit ihjäl allt vad “Hackintosh” heter då det inte längre kommer gå att köpa processor och annat ute på den vanliga marknaden.

Slutligen kommer Apple åter ha total och full kontroll över sin Mac-hårdvara, något de inte haft på 15 år. Den stora skillnaden nu är att de inte längre kan skylla förseningar eller eventuella tekniska tillkortakommanden på Intel – nu är det upp till bevis om Apple har de resurser som krävs för att ta steget förbi Intel när det gäller prestanda, batteritid och tätare förbättringar jämfört med vad som kunnat levereras de senaste åren. De som tror att Mac-datorerna slutligen kommer bli en sorts kraftfullare iPad tror jag har fel, åtminstone i det kortare (läs 7-8 år) perspektivet.

I det längre perspektivet kanske vi alla sitter och kör någon form av iPadOS med tangentbord, mus och externa stora skärmar med hiskeligt hög upplösning, vem vet. Det skulle göra livet enklare för mjukvaruutvecklarna, ge Apple ännu större intäkter genom sin applikationsbutik och kanske är ett eventuellt steg mot att enbart erbjuda mjukvaror genom Mac App Store till Mac-datorerna ett lika stort tecken på att Mac och iPad en vacker dag blir en och samma plattform som att iPad numera har stöd för möss och styrplattor.

- - -

Det där ögonblicket man är glad över att använda iPhone

Forbes:

“It’s a backdoor with phone functionality,” quips Gabi Cirlig about his new Xiaomi phone. He’s only half-joking.

Cirlig is speaking with Forbes after discovering that his Redmi Note 8 smartphone was watching much of what he was doing on the phone. That data was then being sent to remote servers hosted by another Chinese tech giant, Alibaba, which were ostensibly rented by Xiaomi.

The seasoned cybersecurity researcher found a worrying amount of his behavior was being tracked, whilst various kinds of device data were also being harvested, leaving Cirlig spooked that his identity and his private life was being exposed to the Chinese company.

When he looked around the Web on the device’s default Xiaomi browser, it recorded all the websites he visited, including search engine queries whether with Google or the privacy-focused DuckDuckGo, and every item viewed on a news feed feature of the Xiaomi software. That tracking appeared to be happening even if he used the supposedly private “incognito” mode.

The device was also recording what folders he opened and to which screens he swiped, including the status bar and the settings page. All of the data was being packaged up and sent to remote servers in Singapore and Russia, though the Web domains they hosted were registered in Beijing.

Xiaomi förnekar typ allt som vanligt…

- - -

Historien bakom ARM

Det talas väldigt mycket om ARM numera, i synnerhet med tanke på att Apple enligt ryktet kommer dumpa Intel och köra ARM i sina framtida Macintosh-datorer. Men var kommer då ARM, eller Acorn RISC Machine som det faktiskt betydde från början, från?

Acorn är en ledtråd, för ARM-processorn utvecklades i England 1983-84 och hamnade till en början i datorer som Acorn Archimedes och var en 32-bitarsarkitektur redan från början.

Steve Furber var en av de ledande arkitekterna bakom ARM-processorn och denna intervju är väl värd att se.

- - -
2020-04-27

Apple expanderar onlinetjänster till ytterligare 52 länder

Apple PR:

The App Store, Apple Arcade, Apple Music, Apple Podcasts, and iCloud are now available in the following countries and regions:
Africa: Cameroon, Côte d’Ivoire, Democratic Republic of the Congo, Gabon, Libya, Morocco, Rwanda, and Zambia
Asia-Pacific: Maldives and Myanmar
Europe: Bosnia and Herzegovina, Georgia, Kosovo, Montenegro, and Serbia
Middle East: Afghanistan (excluding Apple Music) and Iraq
Oceania: Nauru (excluding Apple Music), Tonga, and Vanuatu

Apple Music is also expanding to the following countries and regions:

Africa: Algeria, Angola, Benin, Chad, Liberia, Madagascar, Malawi, Mali, Mauritania, Mozambique, Namibia, Republic of the Congo, Senegal, Seychelles, Sierra Leone, Tanzania, and Tunisia
Asia-Pacific: Bhutan
Europe: Croatia, Iceland, and North Macedonia
Latin America and the Caribbean: the Bahamas, Guyana, Jamaica, Montserrat, St. Lucia, St. Vincent and the Grenadines, Suriname, Turks and Caicos, and Uruguay
Middle East: Kuwait, Qatar, and Yemen
Oceania: Solomon Islands

Nya kunder i dessa regioner får testa Apple Music gratis i sex månader. Med de ytterligare 52 länderna är App Store nu tillgängligt i 175 länder och Apple Music i 167 länder. Om någon trodde att fajten mellan Googles Playstore och Spotify och Apple var över så är det dags att tänka om – Apple ger sig (nästan) aldrig.

- - -
2020-04-25

Varför Spotifys arbetsmodell inte fungerar

Jeremiah Lee:

Of all the allures of startup culture, few are more desireable than the speed and nimbleness of a small team. Maintaining that feeling as a company grows is a challenge. In 2012, Spotify shared its way of working and suggested it had figured it out.

I was excited to see the Spotify model in action when I interviewed for a product management role at its Stockholm headquarters in 2017. However, the recruiter surprised me before the first interview. She cautioned me to not expect Spotify to be an Agile utopia.

I joined the company after it had tripled in size to 3,000 people over 18 months. I learned the famed squad model was only ever aspirational and never fully implemented. I witnessed organizational chaos as the company’s leaders incrementally transitioned to more traditional management structures.

When I asked my coworkers why the content was not removed or updated to reflect reality, I never got a good answer. Many people ironically thought the posts were great for recruiting. I no longer work at Spotify, so I am sharing my experience to set the record straight. The Spotify squad model failed Spotify and it will fail your company too.

Synnerligen intressant läsning om Spotifys trasiga arbetsmodell.

- - -
2020-04-24

- - -

Domänskojarna på “DNS Sweden”

Har du fått mail nyligen från ett bolag som kallar sig för DNS Sweden? I mailet erbjuder sig företaget att skydda ditt befintliga domännamn genom att försöka sälja på dig ytterligare ett domännamn som är snarlikt det du redan äger. Här ett utdrag ur deras mail:

Bästa Herr/Fru,

Vi har fått en begäran om registrering av webbplatsen www.domännamn.com. Vårt system visar att du är ägare till www.domännamn.se. Detta kan få långtgående konsekvenser för dig i framtiden. Vi är därför skyldiga att kontakta dig, för att kunna erbjuda dig förstahandsrätten till registreringen. Det innebär att vi kommer att avslå ansökan från den tredje parten och webbplatsen:

www.domännamn.com

Efter överenskommelse kommer vi att länka denna webbplats till:

www.domännamn.se

Detta innebär att du kommer att ha förstahandsrätten till domännamnet, i syfte att undvika eventuella framtida problem.

Vi är oftast skyldiga att registrera domännamnet och att skydda det under en period av 10 år. Det årliga priset för COM-ändelsen är 249,90 kr per år. Det innebär en engångsbetalning på 2499 kr. När länken är klar kommer all internettrafik som går till COM-ändelsen att automatiskt kopplas till din nuvarande anknytning och webbplats. Denna process kommer att ta högst 24 timmar. Detta domännamn kommer då att ha en global räckvidd. Den tredje parten kommer att avvisas och kan inte längre använda ditt domännamn.

Det är en hel del saker som givetvis inte stämmer med detta. DNS Sweden säger inte rakt ut att de är en domänregistrar men har ändå, enligt mailet ovan, på något sätt fått reda på att någon försöker regga ett snarlikt domännamn som du råkar äga. Bolaget har inga egna DNS-servrar och har inte ens registrerat sitt egna domännamn via sina egna tjänster.

Vidare säger sig bolaget ha funnits sedan 2009 då det bildades “i hjärtat av Stockholm”, men domännamnet för bolaget, dnssweden.com, registrerades 2019-06-17 via registraren GoDaddy. Bolaget säger dessutom ha ett kontor i Solna men det kontoret är sannolikt inhyst i ett kontorshotell som finns på samma adress som bolaget angivit.

Företagets webbsida är fylld med fluff om deras tjänster inom varumärkesregistrering med mera, och den med ett skarpt öga noterar snart att webbplatsen innehåller knappar och annat på tyska. Vidare finns inget bolag som heter DNS Sweden i bolagsregistret, där det givetvis borde ha funnits om det nu bildades 2009.

“Bolagets” erbjudande är givetvis en bluff – de kan inte få reda på om någon kommer registrera ett snarlikt domännamn till det som just du äger. Det är dessutom högst oklart vem som faktiskt blir faktisk ägare av domänen om man nu skulle betalt bolaget de tusentals kronor de kräver, eller om de ens registrerar domännamnet. ICANN tillåter att man registrerar en .COM-domän i upp till tio år, så det stämmer trots allt men resten av innehållet i dessa mail är ren och skär bluff. Kasta detta i papperskorgen och spärra bolagets domän i ditt spamfilter omedelbums och varna andra för detta – det här blufförsöket tycks mest inrikta sig på mindre företag och föreningar.

Det ska för ordningens skull också sägas att bolaget, som kallar sig “DNS Sweden”, inte har något med ett gammalt svenskt konsultbolag som gick under namnet DNS-Sweden att göra.

- - -
2020-04-22

Vad gjorde Losharik utanför Norges kust

New York Times:

There could hardly have been a more terrifying place to fight a fire than in the belly of the Losharik, a mysterious deep-diving Russian submarine.
Something, it appears, had gone terribly wrong in the battery compartment as the sub made its way through Russian waters 250 miles north of the Arctic Circle on the First of July.

A fire on any submarine may be a mariner’s worst nightmare, but a fire on the Losharik was a threat of another order altogether. The vessel is able to dive far deeper than almost any other sub, but the feats of engineering that allow it do so may have helped seal the fate of the 14 sailors killed in the disaster.

The only thing more mysterious than what exactly went wrong that day is what the sub was doing in a thousand feet of water just 60 nautical miles east of Norway in the first place.

En ledtråd till vad en ubåt som kan dyka till över 6000 meters djup gjorde utanför Norges kust: fiberkablar som ligger på havets botten.

- - -

Säkerhetsbugg i iOS kan utnyttjas via e-post

Man kan ju tycka att något så basalt som ett e-postprogram inte ska kunna utnyttjas för att hacka din iPhone och dessutom sedan kunna användas för att spionera på dig, men det verkar inte bättre än att så är fallet, skriver The Hacker News:

The default mailing app pre-installed on millions of iPhones and iPads has been found vulnerable to two critical flaws that attackers are exploiting in the wild, at least, from the last two years to spy on high-profile victims.

The flaws could eventually let remote hackers secretly take complete control over Apple devices just by sending an email to any targeted individual with his email account logged-in to the vulnerable app.

According to cybersecurity researchers at ZecOps, the bugs in question are remote code execution flaws that reside in the MIME library of Apple’s mail app—first, due to an out-of-bounds write bug and second, is a heap overflow issue.

Säkerhetshålet har funnits i e-postapplikationen i iOS sedan iOS version 6, alltså i åtta år, och påverkar också iOS version 13.4.1. Buggen ska vara fixad i den betaversion av iOS 13.4.5 som Apple nyligen släppt. Känner man sig osäker på om man kan lita på Apple Mail finns det gott om alternativ i form av exempelvis Microsoft Outlook för iOS som dessutom kostar gratis.

- - -